Fredlös

Få äro de rådliga, föraktade av pöbeln Martyriet kallar mitt namn Replikerar jag bliver jag en träl I mitt eget rike, vilse och håglös Verkar jag i världsalltet Ruinerna av fattningsgåvans Forna vanföreställning Bringar sin digra enslighet Hellre jag verkar i sanningens järtecken Än pinar mig i tvetalan De klaraste av tankar drar svärden Sköldvägg mot tusen pilar från världen När fruktan för bilan drar isär dem Tygla då stormen tills vinden bär oss hem Fredlös ... En tillstädjan om att jag förhända På intet sätt bliva åhörd Mitigerar min liknöjdhet Jordevandringen äro en egenartad skänk från ovan Som inte en själ tycks hava visdom om De klaraste av tankar drar svärden Sköldvägg mot tusen pilar från världen När fruktan för bilan drar isär dem Tygla då stormen tills vinden bär oss hem Fredlös ... De klaraste av tankar drar svärden Sköldvägg mot tusen pilar från världen När fruktan för bilan drar isär dem Tygla då stormen tills vinden bär oss hem Fredlös ...