Vildgräs

Här fanns bara vildgräs Fanns bara bete Åt hjort och rådjur och älg Nu växer här vete Och korn och potatis All tänkbar gröda Den vildmark som jag har plöjt Den ger oss föda Nog har jag gjort rätt för landet som jag röjt En enahanda låt, en enda ton En ödslig klang av spett mot sten på Korpamoen Den ekar i mig än om tröstlöshet Om sånt som varje fattigbonde vet Stenen låg där som ett hån Stenen kom man aldrig från Och när jag slet för några magra strån Då låg all jorden här i väntan på sin brukare Till ingens nytta låg den så All orörd, fruktbar mark Sen skapelsen Tills så en dag det kom en man som var beredd att bruka den Här fanns bara vildgräs Fanns bara bete Åt hjort och rådjur och älg Nu växer här vete Korn, råg och potatis All tänkbar gröda Den vildmark som vi har röjt Med mod och med möda Nu ger den oss föda Jag synade mitt arv, min ödeslott Beströdd med sten och skärv var gården som jag fått Min far han gav sin rygg och sina ben Åt denna tysta, gråa, grymma sten När jag började förstå Att det aldrig skulle gå Att klä och föda oss och våra små Då låg all jorden här i orördhet I väntan låg den djupa myllan, svart och fet Den hade legat så sen skapelsen Det året då det kom en man på eftersommaren Och började att bruka den Här fanns bara vildgräs Nu står här gröda Nog är det rättvist att jag Får lön för min möda Jag bröt mina åkrar Och körde plogen Och varje stock i vårt hus Den högg jag i skogen Att sträva och slita En dag i sänder Det är en settlares lott Och jag har röjt och bräckt och plöjt och sått Och skördat och tröskat Mer än de flesta Jag har gjort rätt för min mark Jag gjorde mitt bästa Här fanns bara vildgräs