Innan Allt Är Försent

Det brinner i skogen, gick lite för långt

De lekte med elden, brorsan och dem

Nerver och skam, affekt och panik

Hinkar och tråg, bannor och skrik

Myndiga röster, larm och siren

Lågorna falnar, men lite för sent

Johnny har lättat från bojor och tvång

Snuten i hälen med dragen batong

Han sprängde sin cell, sitt sugiga liv

Smet ifrån kön och rusa’ förbi

Han flyr som en lämmel på jagade ben

Springer mot solen innan allt är försent

Melina den väne, ett levande ljus

En ängel i porten till vårt ekande hus

Du vände tillbaka och börja’ om

Hem till Kalabrien som du lämna’ en gång

Med ett bultande hjärta lika tungt som en sten

Här kommer en hälsning fast decennier för sent

Romina har landat i sin finaste dräkt

Välkommen till klassen, fred och respekt

Men nånting gick fel så fort det blev rast

Mobben fick hugg, fördämningen brast

Räddningen kommer, men för vagt och för klent

För nånting är brustet

Samling vid pumpen; vi gräver en natt

Halvvägs till Kina på en hägrande skatt

En rakare tråd, ett rikare liv

En svindlande värld att förkovra sig i

Vi bärgar vårt guld och äntrar vår scen

Då skatten är funnen och timmen är sen

Jag synar min roll, min gäld och min del

Jag vittnar i mörkret innan allt är försent