Maraton (feat. Eah Jé)

Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju Så himla enkelt inte som det är nu Allt var så stort men litet på samma gång En dag var evigheten så evigt lång Nu känns det som jag springer ett maraton, maraton, om och om Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt Ja, jag kan springa så gott som jag kan, jag kommer ändå aldrig fram Älskling kan du snälla bara hålla mig hårt i handen? För jag tror jag tappar balansen, jag har alltid andan i halsen Säg mig finns det någon väg ut (ur) Ekorrhjulet som spinner (spinner), allt som jag inte hinner Fast jag springer, springer och springer, ser jag ändå aldrig något slut Men om vi stannar upp och drömmer lite grann Utan telefonen i vår högra hand, kanske vi kommer kunna se något vacker i bland Tror jag vi kan om vi bara hann Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju Så himla enkelt inte som det är nu Allt var så stort men litet på samma gång En dag var evigheten så evigt lång Nu känns det som jag springer ett maraton, maraton, om och om Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt Ja, jag kan springa så gott som jag kan, jag kommer ändå aldrig fram Jag vill bara känna känslan en gång till du vet den när man cyklade ner för gatan (gatan) Utan något slags mål, känner vinden mot mina kinder, hur den drar igenom mitt hår Och jag lägger mig ner i gräset, ser figurerna i ett moln Mina drömmar dem var så lätta, innan världen blev så här hård Men om vi stannar upp och andas lite grann Utan telefonen i vår högra hand, kanske vi kommer kunna se något vacker i bland Tror jag vi kan om vi bara hann Ibland så önskar jag att livet var som när jag var sju Så himla enkelt inte som det är nu Allt var så stort men litet på samma gång En dag var evigheten så evigt lång Nu känns det som jag springer ett maraton, maraton, om och om Och jag kan springa snabbt, jag kan springa långt Ja, jag kan springa så gott som jag kan, jag kommer ändå aldrig fram