Bonden Och Björn

Nu ska jag berätta en sann episod Som handlar om styrka och hjältemod Som handlar om styrka och hjältemod Och ett hiskeligt äventyr Här var vinter och kallt, här var gnistrande snö Och bonn', han for för att hämta hö Ja bonn', han for för å hämta hö Ifrån sin slåttarmyr Back i skrindan satt bonn' me vadmalsblusen Och ändå så känd' han sig bottenfrusen Ändå så kännd' han sig bottenfrusen Hä' var minus trettiett Och framför skrindan, där gick kraken Och fast han var alldeles naken Fast han var alldeles naken Så ånga han av svett Riofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallanlej Och snart fick de se hur ladan stod där Och fast den var full utav hästafoder Fast den var full utav hästafoder Gjorde hästen genast halt O bonn', han smacka o mana på'n Men se häst'n stog still och vägra att gå Häst'n stod still och vägra att gå Och göra som bonn' befallt Och plötsligt vart allting hoven-droven För häst'n, han tog och vände på hoven Häst'n tog och vände på hoven Och satte iväg som en rem Och bonn', han for av och for opp och ned Och han låg där i snön och svor en ed Låg där i snön och svor en ed Medan häst'n rusa hem Riofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallanlej Men efter den allra värsta svadan Så loma bonn' iväg emot ladan Loma bonn' iväg emot ladan Och nästippen var vit Och när han kom in genom ladugluggen Blev han stående som om han var huggen Stående som om han var huggen Ut ur ett block granit Och upp emot skyn for hans ögonbryn För emot honom kom det en hiskelig syn Mot honom kom det en hiskelig syn Galen av raseri I flygande fläng kom en väldig björn O bonn', han fick sig en redig törn Ja, bonn', han fick sig en redig törn Men björn, han for förbi Riofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallanlej Men snabb som en vessla var bonn' på'n Och tog ett livtag bakifrån Och tog ett livtag bakifrån Och lyfte den björnen opp Och bonn', han tänkt'va i Jesu namn Gör man när man står med en björn i famn Ja, vad gör man när man står med en björn i famn? Vad finns det då för hopp? Ja, det finns inte många alternativ När man varken har gevär eller kniv Varken har gevär eller kniv Som ni nog kan förstå Och klockan, den började å närma sig fem Och här var fem kilometer hem Det var fem kilometer hem Så det var bara att börja gå Riofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallanlej Och bonn', han glömd' alldeles bort att han frös För björn, han slogs för att ta sig lös Björn, han slogs för att ta sig lös För allt vad han var värd O bonn', han bar och han svor och slet Både av rädsla och envishet Ja, både av rädsla och envishet Ja, det var en märklig färd Och tro't om ni vill men bonn' bar björn Ända hem till farstudörrn Ända hem till farstudörrn Så för bonn' så gick hä väl Men för björn gick det sämre, för han tog han In i vedbon där han slog han In i vedbon där han slog han Med yxan sin ihjäl Ja, nu vet ni precis hur det gick till Och ni får väl tro det om ni vill Ja, ni får väl tro det om ni vill Men efter vad jag förstår Så nog finns det mången riksdagsherre Som kan ljuga mycke värre Som kan ljuga mycke värre Än jag nånsin förmår Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallanlej Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderiofaderalla Faderiofaderiofaderiofaderej Faderiofaderallan – tjohej!