Brittisk Ballad

En gång stod jag här i hamnen när ett skepp låg klart att gå

Till Västindien med last av järn ombord

Med den flickan tryggt i famnen som bedragit mig just då

Stod en ung sjöman och talte dessa ord

"Alice, älskling, när till våren alla ängar står i blom

Ja, när rosen knoppas himmelen är blå

Minns att då är din John Taylor redan fullbefaren sailor

Och då älskling, kan vi gifta oss vi två"

Nästa år, i blomstertiden, står jag åter i den hamn

Där John Taylor seglat bort ifrån sin vän

Och då ser jag Alice vänta med ett litet barn i famn

Och på redden löpte skeppet in igen

Då kom budet, John är borta, kommer aldrig mer igen

Där stod Alice med sitt barn, då steg jag fram

"Det är svårt att vara kvinna, ge mig barnet, du skall finna

Fast du svek mig, Alice, älskar jag dig än"

"Det är svårt att vara kvinna

Ge mig barnet, du skall finna

Fast du svek mig, Alice, älskar jag dig än"