Det Är Hit Man Kommer När Man Kommer Hem

Klockan gick mot fem o det regna lite grann Snart skulle natten bli till dag Vi satt där vid elden o prata med varann, Erik Johan Andersson o jag Dimman kröp sakta iväg över sjön O storlommen ropa nånstans Jag såg i Eriks drömmande blick Hur lågorna trådde sin dans Ja ändå, sa han, fast vi har det bra O trivs ganska fint där vi bor, ändå, ska du veta så ångrar jag O förbannar att man var så dum o for Men man hade ju ingenting att välja på O man tänkte bara stanna några år Du vet hur det blir, sen blir det aldrig av O det blir svårare för varje år som går Det är här man känner vart stigarna går Man vet vem som är släkt med vem Det är här man vet var gäddorna står Det är hit man kommer när man kommer hem, du vet, Ja det är hit man kommer när man kommer hem Då, när vi for var ju ungarna små Ja Kristoffer skulle fylla tre, O Kajsa hon hade inte ens börjat gå Den hösten vi flyttade dit ner Nu har ju dom hunnit växa så pass Att dom hunnit rota sig där Så nu får man tvinga dom med sig varje år Ja du vet vilket helvete det är O man tycker det var nyss som man gick här o bar Hässjevirke när farsgubben slog Vem vet nu hur ofta det blir att man far Hitopp nu sen även morsan dog Hur det än blir så ska gudarna veta Att det finns inga bojor eller band Som kan hindra mina tankar att färdas norrut På våren, som en flygande and Tjärveden sprakade, knastrade o brann Det doftade av kaffe, skog o rök Vi satt där vi elden o teg med varann O någonstans i öster gol en gök Det gick en stilla krusning över sjön Natten hade åter blivit dag Det var den första dagen i resten av vårt liv Det var Erik Johan Andersson o jag