Vandraren

Vandraren har ingenstans att gå när han kommit fram till slutet

Månen färgar alla skuggor blå, han är ensam kvar där ute

Långt där borta från en enslig gård lyser värmen ut i natten

Väcker hungern i hans frusna kropp, som har levt på luft och vatten

Det gör ont, men gå ändå

Du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ändå

Du är här och kom hit som en vandrare

Klockan ringer för en ensam själ, den har lånat röst av döden

Vill den illa eller vill den väl när den räknar våra öden?

Sluta tänka, det är svårt ändå. Du får ta en dag i taget

Vandraren har ingenstans att gå om han går vid sista slaget

Det gör ont, men gå ändå

Du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ändå

Du är här och kom hit som en vandrare

Det gör ont, men gå ändå

Du kan alltid vända om

Det gör ont, men gå ändå

Du är här och kom hit som en vandrare