Döden Tänkte Jag Mig Så

Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden

för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge,

när han kom. Hur ångestfull jag var

inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen

Då tog han mig och satte mig i korgen

och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

Döden tänkte jag mig så.