Ett Gammalt Bergtroll

Gustaf Fröding var en hipp poet Han försökte dränka sina sorger men De kunde simma Det lider allt emot kväll nu Och det är allt mörk, svart natt snart En borde allt dra till fjälls nu Men här i dal'n är det allt bra rart Och tänk den fagra prinsessan Som gick förbi här i jåns Och hon hade lengult om hjässan Hon vore allt något för Måns Det andra småbyket viker Och pekar finger från långt, tryggt håll Det flyr ur vägen och skriker Tvi vale för stort, styggt troll Men hon var vänögd och mildögd Och såg milt på mig, gamle klumpkloss Fast jag är ondögd och vildögd Och allt gott flyktar bort för oss Jag ville klapp'na och kyss'na Fast jag har allt en för ful trut Jag ville vagg'na och vyss'na Och säga: "Tu lu, lilla sötsnut" Och i en säck vill jag stopp'na Och ta'na med hem till julmat Och sen så äter jag opp'na Fint lagad på guldfat Men hum, hum, jag är allt bra dum Vem skulle sen titta milt och gott Tocken dumjöns jag är, hum, hum Tocke dumt huvud jag fått Men nog så vill en väl gråta När en är ensam och ond och dum Fast litet lär det väl båta Jag får väl drumla hem nu, hum, hum