Skotthål

Har du nånsin sett havet? Om ens en bit utav det Det är större än tårarna vi fällt Har du nånsin sett bergen? Gråsten i månskensfärger Tyngre än stressen vi känt Djupt in i bröstet trycker ett mörker Det går nog över, jag är van vid det Öppnar upp fönstret, drömmen är sönder Vi jagar klöver vid kalhygget Och tänk om alla stjärnor bara är skotthål Igenom kosmos som tänds Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän Nu går månen i moln, kan inte gå åt fel håll Om jag går med mitt folk igen Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän Har du nånsin känt frihet? Den där som stannar tiden Eller är det bara nåt du hört? Är du den en procenten? Eller är du som resten? De 99 som vi glömt, gömt Djupt in i bröstet trycker ett mörker Det går nog över, jag är van vid det Öppnar upp fönstret, drömmen är sönder Vi jagar klöver vid kalhygget Och tänk om alla stjärnor bara är skotthål Igenom kosmos som tänds Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän Nu går månen i moln, kan inte gå åt fel håll Om jag går med mitt folk igen Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän Ta en sten, slå den mot en annan sten Lägg det som varit under gnistorna som faller ner Det är ingen förhandling, det här är förvandling Det här är för handling, kan inte snacka mer En löpeld på löpsedlarna alla ser Sen när glöden har fördelats i alla led Står vi i röken när stödpelarna faller ner Vi bygger upp allt som de hörnstenar vi alla är, ah Medan jorden blivit varmare (så) Så blir skogarna utarmade (åh) Vi gör pistoler av metallen Sen skjuter vi på framtiden Och tänk om alla stjärnor bara är skotthål Igenom kosmos som tänds Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän Nu går månen i moln, kan inte gå åt fel håll Om jag går med mitt folk igen Låt oss då minnas frihet om det känns långt bort Då ska vi långt bort, min vän