Norrut/Söderut

Fjäderlätta flög vi med tågen under jorden

Dom minimala köken, dom rökiga rummen

Yrvakna, utsläppta, pratsjuka dar

Tusen idéer som aldrig blir av

Jag är 21 år och jag sitter på Sunderstrands golv

Eller drömde jag alltihop?

Kanske drömde jag alltihop

Han som tog den tidiga färjan

Han som nästan blev portugis till slut

Han man aldrig kunde lita en sekund på

Men man älskade ändå, älskade ändå

Han man ville va som, eller om det var tvärtom?

Kanske drömde jag alltihop

Kanske drömde jag alltihop

Jag går på bakgator och boulevarder, den rödaste mattan

Jag har pappas kostym, jag är oförskämt viktig

Höstens alla vilda, hösten alla skeva

Ingenting jag behöver

Men jag vill ha det, jag vill ha det

Jag vill ha det ändå

Kanske drömde jag alltihop

Kanske drömde jag alltihop

Som somliga av oss

Jag känner flera av blondinerna här

Dom tror jag levt ett vilt liv

Jag som bara brydde mig om mitt enda blomster

Som somliga av oss

Som somliga av oss

Som somliga av oss

Som somliga av oss

Nuförtiden hittar ni mig på lokala kaféet

Där hon utan tänder aldrig slutat att le

Om nån händelsevis skulle fråga

Säg att jag aldrig riktigt såg det komma

Om nån händelsevis skulle fråga

Jag har blivit nån annan nu

Det kanske jag sa