Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu

Det är någonting i din blick Jag vet inte vart jag har den Om du gav mig en chans, en sista gång Skulle jag inte ta den Ja, det är någonting i ditt sätt Ja, jag tror att det drar ner mig Först när jag hamnat under dig Vill du se det Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu Jag vaknade av en dröm En morgon låg det här på bordet Och som ett solregn log jag Han som hade svårt med orden Han skrev att det var över nu Att jag kunde andas Att jag ändå aldrig var här Att vi borde träffa andra Om jag aldrig hade mött dig hade han varit lycklig nu Den som bränt sig på elden Blåser fastän det är kallt Den som blivit skrämd en gång Kan känna oro inför allt Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu Han blev som ett rum Ett med vita, spruckna kanter Hon ville ge dig allting Vad jag förstår Men det som är lätt i början Blir oftast svårt med tiden Och hon blev som ett hav som rinner Längs med kinden Om jag aldrig hade mött dig hade hon varit lycklig nu Den som bränt sig på elden Blåser fastän det är kallt Den som blivit skrämd en gång Kan känna oro inför allt Om jag aldrig hade mött dig hade jag varit lycklig nu Om jag aldrig hade mött dig hade alla varit lyckliga nu