Och regnet föll

Där stod han på en hög av sten -Ett monument av någons liv En krossad dröm Nu var det tyst och regnet föll Och han kände att han levde Han stod ensam kvar I en galen värld Han tänkte, det kunde vara jag Och han kände sig så tom Slogs du för att dödas -I en galen dans Dog du för att födas Till en gud nån annan stans, I en tid som frös till is Där livet inte fanns Och vintern gjorde regn till snö Den gömde allt som måste dö För slipat stål, och vårdlös hand Som rädslan styrt Och han trodde att han levde För hans ögon brann Av den skräck han sett Han ropade: - O förlåt mig gud - Om du finns där nånstans. Slogs du för att dödas... Slogs du för att leva I den värld du var Bara för att värna om det tid du hade kvar -En sekund av evighet Som ändades idag Han rände vapnet täckt av blod I denna stenhög där han stod Och föll på knä det var så tyst - Och mörkret föll Det var bara han och natten Och en himmel fylld av oändlighet Där låg han kvar när en stjärna föll Och viskade: - jag vet... Slogs du för att dödas... Slogs du för att leva...