Du sjunger oss sånger att sorg är kort
Låtsas trösta när sol går ner
Men hav dina visors buller bort
Jag orkar ej höra dem mer
Jag orkar ej höra dem mer
Du liv, vad du ändå är ensamt armt
Mot den dröm vi drömde om dig
Och dock ha vi älskande ärligt och varmt
Sått rosor vid villande stig
Sått rosor, sått med vår bäste vän
Att vattnas av dalarnas dagg
Men gingo en höstdag den vägen igen
Och blödde av nässlor och tagg
Du sjunger oss sånger att sorg är kort
Låtsas trösta när sol går ner
Men hav dina visors buller bort
Jag orkar ej höra dem mer
Jag orkar ej höra dem mer
Du liv, vad du ändå är ensamt långt
När du växer i skuggans ljus
När knopparna torka och hava det trångt
Bland kullar av sollöst grus
Du sjunger oss sånger att sorg är kort
Låtsas trösta när sol går ner
Men hav dina visors buller bort
Jag orkar ej höra dem mer
Jag orkar ej höra dem mer
Du sjunger oss sånger att sorg är kort
Låtsas trösta när sol går ner
Men hav dina visors buller bort
Jag orkar ej höra dem mer
Jag orkar ej höra dem mer
