L K E

Förlåt att det dröjde Livet kom emellan Nu är det snart sommar här Och gatorna dammar Jag sitter i en plaststol på en av Ringvägens restauranter I eftermiddagssolen den dästa Bland billig öl krimskrams och solarier Här träffar man ingen Här är det radioskugga Inget nytt som når mig här Och inget särskilt jag ska tycka Jag väntar på orden Jag väntar på lågan Att den ska resa sig inom mig igen Om jag ännu har förmågan Livet kom emellan Och alla tvivel med Kan se ditt vardagsrum Så dunkelt och mättat Som en målning av Caravaggio Som nånting Evelyn Waugh berättat Blyinfattade fönster mot gården En doft av gamla böcker Alla mattor som täcker golvet Och du på schäslongen Jag har tänkt på vad du sa Att i den här är åldern som vi är Bestäms vår statur vår skönhet Av hur vi levt våra liv här Av vad vi lyckats säga nej till Av vad vi kunnat förlåta Om vi behållt vår förundran vår vördnad Inför livet och dödens gåta Om vi vågat flyga högt Om vi gjort en människa glad Vi hörde isberget lossa Vi såg stormen slå sig fri Hur den blåste liv i flaggor Och i bitter nostalgi Om den här ruttna världen kan räddas Är det inte tack vare mig Vill bara sitta under ekarna i Kreuzberg Ta ett bloss och prata skit med dig Här är allt som har lagrats Som tungmetaller i kroppen Här är alla människor platser sånger Här är den sista rena droppen Här är sanningen om mig Om du undrat Här är notan tack och hej Mitt silverkors slår emot hjärtat När jag betalar och reser mig Livet kom emellan Men ha det bra min vän Vi ses