Medan Vi Sov

Somliga går Skyndar sig härifrån Jag väntar vid telefon Men åren bara går Alla människor har Drömmar om att ge sig av Du ville stanna men den här stan Var mer än du klarade av Du trodde jag kunde se att du var så ensam Att du var så ensam då Du trodde jag kunde se att du var så liten Att du var så liten då Och medan jag sov Gick solen upp över Rålambshov Och på Västerbron där jag går Ser jag dina fotspår Och om jag skriver en sång Om hur jag kan förstå Men att jag saknar dig här ändå Hör du av dig då? Du trodde jag kunde se att du var så ensam Att du var så ensam då Du trodde jag kunde se att du var så ledsen Att du var så ledsen då Du trodde jag kunde se att du var så ensam Att du var så ensam då Du trodde jag kunde se att du var så liten Att du var så liten då Du trodde jag kunde se att du var så ledsen Att du var så ledsen då Åh Du trodde jag kunde se att du var så ensam Och du var så ensam då