Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land
Du krona bland Svea rikes länder
Och komme jag än mitt i det förlovade land
Till Värmland jag ändock återvänder
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö
Så vet jag att aldrig jag mig ångrar
I Värmeland är lustigt att leva och bo
Det landet jag prisar så gärna
Där klappar det hjärtan med heder och tro
Så fasta som bergenas kärna
Och var och en svensk uti Svea rikes land
Som kommer att gästa vid Klarälvens strand
Han finner blott bröder och systrar
I Värmeland, ja där vill jag bygga och bo
Med enklaste lycka förnöjder
Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro
Och luften är frisk på dess höjder
Och forsarna sjunga sin ljuveliga sång
Vid den vill jag somna så stilla en gång
Och vila i värmländska jorden
