När ruset lättar tunga sinnen
Och horn höjs i facklans sken
Mjödet flödar i ändlös ström
Skalden sjunga i timman sen
I lönndom brinner åtrå varm
En längtan bär de i sin barm
I hoppet om att knyta band
Och Freja vakar
En runa ristas i hemlighet
Utav Alvas bleka hand
På ett mjödstänkt kärl av horn
För att snärja den kärlek som hon fann
I lönndom brinner åtrå varm
En längtan bär de i sin barm
I hoppet om att knyta band
Och Freja vakar
