Nordmännens Raseri

Fimbulkylan biter kroppar klädda i stål och skinn Vreden värmer krigarhjärtan, väckt av klingors sång Var man som skådat Skulds väv nimmer i sitt sinn Att trots att döden väntar skall de alla strida än en gång Blickar av hat och agg mellan hövdingarna tu Stormen sjunger om det slag som tar sin början nu Vindarna kallar till gudars makt En urgammal pakt, som deras förfäder bragt Ett hav av oändlighet mellan de två Som har förenats utav ödets hån Nu ljuda Gjallarhornet, skakar dal och berg Ett dån som utav Mjölner hörs när kämpars klingor dricker blod och märg En sägen begynner nu, då slaget nått sitt slut Vingar i fjärran skymtas mot solnedgångens glöd Valfaders utsända skall på slagfält välja ut Bland de krigare som tappert föll mot sin död Vindarna kallar till gudars makt En urgammal pakt, som deras förfäder bragt Ett hav av oändlighet mellan de två Som har förenats utav ödets hån