Mänsklighetens Snara

Jag blir mer och mer anarkist för varje dag som går Jag avskyr mänskans mönster och hatar mänskans spår Systemet är ett misstag – en ondskefull fabrik Som schemalägger misshag i stel förfallsrytmik Rostar vi i en blankpolerad värld Blir vi bara en skamfläck bland flärd Den som kostar är ingenting värd Vi bekostar någon annans välfärd Vi är utbytbara En förbrukningsvara Vår pensionsbesparing Går till slutförvaring Ingen kan förklara Ingen vill ansvara Samhället tycks vara Mänsklighetens snara Det är samma gamla visa det är samma gamla vals Maskineriets toner är snaror kring vår hals Visan är så stel, visan känns så fel Och vinnande laget är en allt för liten del Rostar vi i en blankpolerad värld Blir vi bara en skamfläck bland flärd Den som kostar är ingenting värd Vi bekostar någon annans välfärd Mänskliga faktorn är att önska Att maskinprecision är ett mål Först när felandet faller i glömska Har vi stöpt våra kroppar i stål Vi är utbytbara En förbrukningsvara Vår pensionsbesparing Går till slutförvaring Ingen kan förklara Ingen vill ansvara Samhället tycks vara Mänsklighetens snara