Washington

På väg hem från baren Jag tog vägen vid vattnet Himlen i röda färger La mig ner vid ett träd som vid en släkting på sjukbädd Dimman flög uppe vid berget Det var då jag hörde mullret ifrån vänster Asfalt sprack och råttdjur, maskar kräla fram Åt samma håll börja alla gå Och jag skrek: "Vart ska ni då?" Och de sa: "Washington. Washington" Nu kom stormen plötsligt Träd föll i mönster Vinden käftsmällde mig åt bägge håll Djur kom ner från skogen Ställde sig i trupper Jag verkade plötsligt liten Och sjön där jag bruka bada börja koka Alla växter och träd sögs upp mot skyn Och fullmånen var helt blå Och jag skrek: "Vad vill ni då?" Och de sa: "Washington, Washington" Vi möttes uppe i luften över Atlanten Myror och isbjörnar, palmerna och jag Gud, jag kände mig fånig Hade trott att jag var Att jag var mer viktig än havet När oljan sluta rinna stanna bilarna Flygen föll rakt ner och många strök väl med Och en växt som var nån slags ledare peka framåt och sa ner Ner mot Washington, Washington Och nu åker vi mot Washington