Kastar sten

Det blir ring på ring För varje kastad sten Jag ser dem sjunker ner till botten Det är nog bäst du vet, hur tunnt allting egentligen är Du bara kämpar emot det igen Någon gång kommer du gråta, som en fladdrande låga Någon gång håller du armarna om skuggorna Någon gång kommer du drunkna i ett hav av tårar Men jag ska döda dig långsamt en till gång Jag ska döda dig långsamt en till gång Som vi lekte pedalbåt På en tsunamivåg Så lätt Estonia gick till himmelen Inget mer här är adelt alls Men vem sa att rättvisa fanns Det är världens kändaste lögn Någon gång kommer du gråta, som en fladdrande låga Någon gång kommer du falla från skyskraporna Någon gång kommer du tända av i spasmer på gatorna Men jag ska döda dig långsamt en till gång Jag ska döda dig långsamt en till gång Jag kastar små runda stenar mot ett vattenbryn De försvinner i vågorna från en Vaxholmsbåt i motljus Någon gång kommer du långsamt sänka huvudet ner i en bön Någon gång sluter du ögonen utan någon endaste dröm Någon gång kommer du se det klart Som Kreuger när han kysste sin pistol Men jag ska döda dig långsamt en till gång Jag ska döda dig långsamt med en till sång