har ingen tid för nostalgi

det som har varit har vart

det är svårt nog att bli äldre här

när skuggorna kommer ifatt

allt var inte guld som glimmade

och minnet det ljuger som det vill

du gav mig allt du hade

det räckte ändå inte till

lev, lev nu – det här är den enda chans du har

lev, lev nu – med öppna ögon i varje andetag

så låt det vila och låt det gå

ring inte mig jag är inte här

jag har hyrt ett hus ut på tynningö

hela juni blir jag där

jag lämnar mobilen hemma

tar med mig papper och penna

ska skriva texter och några brev

sen får vi se

och jag hör rösterna som viskar…

varje dag är som att börja om

och tiden är ett skenande tåg

vi går barfota genom livet

utan karta och kompass

och det är bara att fortsätta gå

och hur svårt det än kan vara…