Liv på Mars?

Det är grått, det är sent och tyst För en flicka som ingen kysst Sen en gryning för länge sen Ingen vet när det händer igen Nu går hon genom stan, stannar så Och hon köper biljett, en blå Till det landet där drömmar väcks Ljuset på biografen släcks Men den filmen är seg och trist Som den var när hon såg den sist Hon kan varje sen utantill Ser hjältinnan som kysser sin Hjälte, tårarna som rinner Stelnar i en stumps sista bild En sån fruktansvärd film Hon går genom Staden, tittar upp mot rymden Raden utav bleka stjärnors ljus Som står högt över mörka hus Finns det liv på Mars? Och från ett glömskans kalejdoskop Helt utan saknad och enslig gråt Går hon sakta, så sakta hem Till sin vardag, nio till fem Som en skepnad bland många fler Men blir det aldrig nånting mer Någonting riktigt rart och snällt Som i den dröm som gavs i kväll Men den filmen är seg och trist Som den var när hon såg den sist Hon kan varje sen utantill Ser hjältinnan som kysser sin Hjälte, tårarna som rinner Stelnar i en stumps sista bild En sån fruktansvärd film Hon går genom Staden, tittar upp mot rymden Raden utav bleka stjärnors ljus Som står högt över mörka hus Finns det liv på Mars?