Stockholms klockor

Ett blekt ljus från månen ikväll lyser upp mitt fönster Och parken är bäddad som en säng för mig Denna stilla natt och jag ber den om ett svar Och Stockholms alla klockor ber mig stanna kvar Det här är den tid varje år då tvivlet kommer Och jag ser allt det där som runnit ur min hand Jag blir aldrig fri, aldrig ung och aldrig hel Och Stockholms klockor sjunger: "Lev med det" Var hos mig, snälla var hos mig Här på andra sidan drömmarna Gå med mig, bara gå en stund Längst de vita gatorna Tänd mig en stjärna inatt, tänd det staka ljuset Och ta allt det där som sliter och drar i mig Jag var alltid den som försökte ge mig av Men Stockholms alla klockor ber mig stanna kvar Ja, Stockholms alla klockor ber mig stanna kvar